Fakta om VTE

Fakta om Venös tromboembolism

• Venös tromboembolism (VTE) är den tredje vanligaste kardiovaskulära sjukdomen efter kranskärlsjukdom och stroke¹.
• Incidensen av VTE är 1–3 per 1 000 invånare och år².
• Risken ökar med åldern och totalt kommer 5–10 % av befolkningen att drabbas VTE¹.
• I Sverige vårdas årligen mer än 11 000 patienter på sjukhus för VTE.
• Antalet läkarbesök i öppenvård orsakade av VTE har uppskattats till cirka 40 000 per år¹.

Kliniska manifestationer

VTE kan visa upp olika ansikten; alltifrån asymtomatisk trombos till plötslig död på grund av massiv lungemboli. Symtomen kan vara akuta men också sekundära till kroniska komplikationer, som kronisk pulmonell hypertension och posttrombotiskt syndrom.

Majoriteten av incidensen utgörs dels av djupa ventromboser (DVT), och lungemboli (LE)¹.
DVT, det vill säga tromboser i de stora venerna i benen, utgör 65–70 % av VTE-fallen.
LE utgör 25–30 % av VTE-fallen. I cirka 90 procent av fallen orsakas lungembolin av en djup ventrombos i benen, där en del eller hela trombosen lossnar och följer blodbanan till lungorna. Trombosen passerar höger hjärthalva, där den delas upp i mindre delar varefter dessa fastnar i något eller några av lungans blodkärl och orsakar allvarliga och potentiellt dödliga skador. Cirka 1 000 patienter dör årligen till följd av lungemboli¹.

Betydligt ovanligare trombosmanifestationer är venös trombos i armen, sinustrombos (trombos i hjärnans venösa system), mesenterialvenstrombos, portavenstrombos, levervenstrombos (Budd-Chiaris Syndrom) och njurvenstrombos¹.

Riskfaktorer

VTE orsakas av en kombination av genetiska och förvärvade faktorer. I 20-40 procent av fallen hittas dock ingen utlösande riskfaktor för VTE, så kallad idiopatisk VTE¹.
Förekomsten av VTE ökar med stigande ålder. Vid 80 års ålder är incidensen cirka 1 per 100 invånare och år². Operationer är en välkänd riskfaktor för utveckling av blodproppar, där DVT:er som bildats efter en operation kan lossna och röra sig längs blodkärl till lungornas blodkärl.

Malignitet är en riskfaktor för VTE och VTE är vid sidan om infektioner den andra största dödsorsaken bland cancerpatienter³. Andra riskfaktorer för VTE är bland annat hjärtsvikt, KOL, tidigare DVT/LE (Cirka 30 % av de patienter som redan fått VTE riskerar att drabbas igen inom 10 år⁴), akuta infektioner, neurologiska tillstånd och inflammatoriska sjukdomar, dålig mobilitet, skada, övervikt, vissa läkemedel samt ärftliga riskfaktorer som exempelvis antitrombinbrist¹.

Män och kvinnor drabbas generellt lika mycket, dock är incidensen något högre bland yngre kvinnor på grund av östrogen, p-piller och graviditet. Sjukdomen är mycket ovanlig bland barn, bara 1 av 100 000 barn och år får den. Dessutom har förbättrade diagnostiska metoder underlättat upptäckten av VTE².

Patofysiologi

Den så kallade Virchow´s triangel ger en god bild av patofysiologin bakom VTE:

1. Förändringar i blodkärlet och dess närmaste omgivning (kärlskada): till exempel tidigare DVT/LE, trauma, operation, malignitet och/eller fraktur.
2. Förändringar i blodets levringsförmåga (hyperkoagulation): till exempel koagulationsrubbningar, infektion, malignitet, p-piller, graviditet.
3. Förändringar i blodflödets egenskaper (venstas): till exempel immobilisering/långa resor, graviditet¹

Cancerassocierad trombos

CAT är, tillsammans med infektioner, den näst vanligaste dödsorsaken för cancerpatienter³.
Under det första året efter cancerdiagnos, kan incidensen för VTE uppgå till 20% hos vissa cancerformer. Både symtomatisk och asymtomatisk cancer-associerad VTE kan kopplas till ett ofördelaktigt kliniskt resultat, då det reflekterar ett högst aggressivt beteende hos den underliggande sjukdomen.
Samtidigt kan incidensen av VTE fördröja och rent av förhindra en effektiv behandling med moderna antitumörmedel. Vid behandling med antikoagulantia mot VTE, är risken högre för blödning och återkommande VTE bland cancerpatienten än för patienter utan cancer. Detta understryker nödvändigheten av att använda säkra och effektiva antikoagulantia för denna specifika patientgrupp⁵.

Symptom

DVT: Ensidig bensvullnad, ömhet, smärta. Blodansamling i benet leder till ökad rodnad och värmeökning.

LE: Vanligast är nytillkommen dyspné, bröstsmärta (ibland andningskorrelerad), oklar hosta, hjärtklappning, kallsvettning och en känsla av att inte få luft. I svåra fall kan blodtrycket sjunka och ge yrsel eller synkope. En oklar ganska plötslig konditionsnedsättning kan hos i övrigt friska vara ett tecken på lungemboli.

Behandling – trombosprofylax

Ur klinisk synvinkel är speciellt plasmakoagulationen viktig vid VTE. De läkemedel som primärt påverkar plasmakoagulationen har en dokumenterad behandlingseffekt¹.
Vid val av antikoagulantia (AK) bör man ta hänsyn till farmakokinetik, patientens övriga sjukdomar, pågående medicinering, njurfunktion, blödningsrisk, lokala rutiner och patientens önskemål².

¹⁾ Läkemedelsverket: Läkemedelsboken. Venös Tromboembolism
Bengt Zöller, et al,
https://lakemedelsboken.se/kapitel/blod/Ven-s-tromboembolism.html#Venos-tromboembolism

²⁾ Internetmedicin Djup ventrombos, DVT
Med dr, överläkare Vladimir Radulovic, et al. Uppdaterad 2019-02-24
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1206

³⁾ Trujillo-Santos J, Martos FM, Font C, et al. Analysis of clinical factors affecting the rates of fatal pulmonary embolism and bleeding in cancer patients with venous thromboembolism. Heliyon. 2017 Jan 1;3(1): e00229.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28119956

⁴⁾ Crous-Bou M et al. Environmental and genetic risk factors associated with venous thromboembolism. Seminars in thrombosis and hemostasis. 2016; 42(8):808–820
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27764878

⁵⁾ Direct oral anticoagulants for the treatment of cancer-associated venous thromboembolism
What do we know so far? Minna Voigtlaender et al. Hämostaseologie 2017:4.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28508916

Rekommenderad fortsatt läsning