Djup ventrombos, DVT är en vanligare dödsorsak än vad många tror. Denna korta video beskriver DVT och de vanligaste varningssignalerna för DVT.
”Vi behöver bli bättre på att informera Cancerpatienter om VTE”
”Vi behöver bli bättre på att informera Cancerpatienter om VTE”
Cancerassocierad trombos är ofta en förbisedd dödsorsak bland cancerpatienter. Internationella experter är därför ense om behovet av olika åtgärder för att minska både sjukligheten och dödligheten bland patienter med CAT1. Vi har talat med Leif Klint, överläkare på onkologiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om läget i Sverige och utmaningarna med behandling av CAT?
Behöver man öka medvetenheten om CAT bland läkare i Sverige?
Vi onkologer är väl insatta i detta. Men jag tror att behövs nog sättas in mer utbildningsinsatser bland kirurg- och medicinläkare, som kanske inte alltid har lika klart för sig hur viktigt här är.
Vilka rekommendationer ger du när det gäller att förebygga venös tromboembolism (VTE) bland cancerpatienter?
”Det finns en del studier som visar att man ska ge profylaktiskt blodförtunnande behandling. Men de studierna är inte så självklart entydiga. När det till exempel gäller inneliggande cancerpatienter som blivit sängbundna finns det studier som visar på effekter. Men samtidigt pekar studier på att det inte är lika självklart att ge det till polikliniska patienter.
För en patient med kronisk cancersjukdom som får cancerbehandling är det en klart förbyggande åtgärd att be denne gå upp och röra på sig med jämna mellanrum. För mycket stillasittande ökar risken för tromboembolism. Den vanliga vardagsmotionen minskar även risken för en del andra cancersymptom såsom exempelvis fatigue.”
Enligt en undersökning av ECPC, Europas största paraplyorganisation för cancerpatienter, var 72 procent av cancerpatienterna i sex europeiska länder omedvetna om att cancerpatienter löper en högre risk än normalt att utveckla trombos. ECPC uppmanar både kliniker och patientorganisationer att göra mer för att öka kännedomen om riskerna med cancerassocierad trombos. Håller du med om att bör vi bli bättre på att informera patienter?
”Ja, jag tror att vi kan bli bättre på detta. Det finns en diskussion om man ska informera cancerpatienten i förväg innan det har hänt. En nackdel är ju att man kan skrämma upp patienten i onödan. Samtidigt är VTE en väldigt vanlig biverkan speciellt vid vissa diagnoser. Pancreascancer är en sådan diagnos. Jag upplever att det vanligast att man får VTE just vid den diagnosen och där kan finnas en del evidens för profylaktisk behandling vid denna diagnos.
Generellt skulle skapa mer nytta än risk om man informerade cancerpatienter om VTE. Sedan är det en fråga om på vilket sätt det ska ske. Vi brukar dela ut patientinformationsbroschyrer vid olika diagnoser. Vi skulle kanske lägga in lite information om VTE i dessa broschyrer.
Jag tycker också generellt att detta egentligen bör ingå i sköterskeinformationen till patienten. Sjuksköterskorna ger ju redan information om livsstilsförändringar, till exempel hur man ska äta när man får cancerbehandling och dylikt.”
Antikoagulantiabehandling av VTE hos patienter med samtidig cancersjukdom kan ibland ge upphov till svåra val. Vad är värst för patienten att få med tanke på fortsatt behandling: retrombos eller blödning?
”Det är svårt att svara på rakt av. Det beror på typ av patient och var blödningen inträffar. I vissa patientkategorier är blödningen värre, men det kan vara tvärtom i andra patientkategorier. I det fall där blödningen i tumörområdet skulle få ganska katastrofala konsekvenser, så skulle det vara sämre med blödning än trombos.
Ett tänkbart exempel på detta är en patient som har hjärntumör med blödning i hjärnan. Ett annat exempel på en ytterlighet där en blödning skulle vara värre än en trombos är vid en blödande esofagusvaricer som är ett väldigt dramatiskt tillstånd där man kan kräkas upp blod. Men det är en ytterlighet. Men det skulle inte vara värre med en blödning om den dyker upp på andra ställen patientens kropp.”
Hur påverkar denna risk generellt den fortsatta behandlingen av trombosen respektive cancern?
”Det beror på patienten. Man skulle kunna komma förbi problematiken om man ger
någon form av blodstillande behandling lokalt mot den delen av sjukdomsområdet som riskerar att blöda Har du en väldigt kärlrik tumör lokaliserad i buken, där det finns en stor risk att den skulle kunna blöda, då skulle man kunna ge palliativ strålbehandling mot i blödningstillande syfte . Då kan man komma runt problemet när man ger antikoagulantia.
Vid behandling av cancern kanske man ibland ger lite lägre doser än normalt av antikoagulantia för att inte riskera åstadkomma blödningsproblematik.”
Har onkologer generellt en god överblick av möjliga interaktioner mellan olika antikoagulantia och olika andra behandlingar som cancerpatienten får?
”Ja, om du ordinerar ett läkemedel i läkemedelsmodulen, så får du upp en varningstext och om patienten står på ett annat läkemedel som det interagerar på. Det brukar dock vara väldigt lite interaktioner med det lågmolekulära heparin som vi använder idag.”
Vilka generella tumregler har du som onkolog när det gäller att upptäcka och behandla CAT?
”Vi vet att det är väldigt vanligt, och vid vissa cancersjukdomar är det än vanligare. Med intravaskulära kateter ökar dessutom risken att vissa patienter får CAT. Vi onkologer har VTE i bakhuvudet som en misstänkt diagnos vid försämring. Blir till exempel patienterna andfådda, så är lungemboli nästan det första man tänker på. Vi har sedan många år tillbaka väldigt tydliga direktiv hur detta ska behandlas, det vill säga med lågmolekulärt heparin.”
1) (Cancer-Associated Thrombosis (CAT), a neglected cause of Cancer Death: actions needed to increase health outcomes and reduce mortality. Report summarizing the findings of an Expert Steering Group meeting in Belgium.)
Rekommenderad fortsatt läsning
CAT kräver en individualiserad medicinering
Dr Agnes Lee intervjuas om behovet att anpassa antikoagulantiabehandlingen mot Cancerassocierad Trombos efter varje enskild patients tillstånd och cancerresa.
